Följande text skrev jag till Missionskyrkan Vännäs församlingstidning i mitten av augusti. Så här innan valdagen är förbi kände jag att jag ville dela med mig ytterligare av mina tankar kring hur jag anser att min kristna tro ligger till grund för varför jag väljer att engagera mig politiskt. Kanske väcker detta tankar kring vad din världsbild ger dig för ansvar. Gud har gett mig en röst. Här använder jag den:

"I Ukraina, Palestina, Israel, Sydsudan, Irak och Syrien utkämpar människor som du och jag blodiga krig med ofattbara konsekvenser av extremkomplexa anledningar. I Sierra Leone, Elfenbenskusten och intilliggande länder i Västafrika plågas fler och fler av ebola – människor som du och jag. Vilda skogsbränder sveper över de svenska skogarna. Våra gator fylls av hemlösa, tiggare och människor som ser friska ut, men plågas mentalt av svåra trauman och psykisk ohälsa. Människor som du och jag.

Och mitt i detta står vi; du och jag.

Mitt i detta förundras, förfäras, fascineras och förskräcks vi av hur små vi känner oss gånger som denna, när omvärlden är helt utom vår kontroll.  

 

I våras såg jag dokumentären Home som är en skildring av jordklotet och dess förändring, från skapelsen till idag. Dokumentären visar att jordens resurser blir knappare och knappare i en allt snabbare takt. Den gav mig - till en början - en stark känsla av skam, som utvecklades till ilska, som utvecklades till sorg, som utvecklades till uppgivenhet… Men så slog det mig att Bibeln ju berättar om världens undergång! Det beskrivs hur Gud ska göra allting nytt; en ny himmel och en ny jord ska han skapa och inget ont ska finnas där. Guds rike ska komma och det gamla riket ska förgås. Och så andades jag ut. Puh. ”Om jorden ändå ska gå förlorad behöver jag ju inte känna mig stressad för att försöka rädda den… Det är ju Guds vilja att den trasas sönder!” Min uppgivenhet lättades.

För en sekund.
Sedan tog jag mitt förnuft till fånga - jag har fått en uppgift av Gud: att ta hand om hans skapelse; att göra mitt bästa för att jorden inte ska trasas sönder. Redan i begynnelsen talar Gud om för de första människorna att deras uppgift är att förvalta hans gåva till dem; jorden, med alla dess levande varelser och fantastiska skapelser. Ännu tidigare berättas det att människorna, du och jag, är skapade till Guds avbild och hela vägen genom Nya Testamentet ser vi hur de första kristna lämnar allt för att följa – och, i sitt sätt att vara, efterlikna – Jesus, Guds son. Som Guds barn ska vi alltså vara lika honom… men hur är Gud? (Nu kastar jag mig ut på djupt vatten och ska försöka beskriva vår obeskrivliga Gud med hjälp av ett fåtal bibelord. Hjälp!)

Gud är början och slutet (”Jag är a och o, början och slutet.” Upp. 21:6)
Gud är alltid närvarande (”Jag är med er alla dagar till tidens slut.” Matt. 28:20b)
Gud är kärlek (”Gud är kärlek.”1 Joh. 4:8, 16)
Gud är relation (”Vi ska göra människor till vår avbild.” 1 Mos. 1:26)
Gud är aktiv i sina relationer (”Er fader vet vad ni behöver…” Matt. 6:8, ”Be så ska ni få.” Luk 11:9),
Gud har en röst (”Gud svarade honom med ljudlig röst…” 2 Mos. 19:19)
Gud är ärlig och säger vad han tycker (Jesus blir arg i templet. Matt. 21:12-13)

Och Gud är (så klart) så mycket mer än detta, men det jag vill peka på med de karaktärsdrag jag nämnt är att - om vi är lika Gud, så har vi också en röst. Vi har också möjlighet att vara närvarande i vår omvärld och i våra relationer och vi har rätt och, menar jag, ansvar att uttrycka och aktivt leva efter vad som är vår åsikt. Gud påverkar sin omvärld och det har han gett oss möjlighet att också göra.

 

Själv har jag kämpat hårt för att våga formulera, uttrycka och stå upp för mina åsikter. Det har inte alltid varit enkelt, men övning ger färdighet. Ett forum där detta tagit sig uttryck är den politiska arenan. Sedan högstadiet har jag varit medlem i Vänsterpartiets ungdomsorganisation Ung Vänster. År 2010 blev jag folkvald ledamot i Vännäs Kommunfullmäktige, som representant för Vänsterpartiet. När jag skriver den här texten vill jag dock vara tydlig med att min poäng inte är att propagera för att specifikt parti. Samtidigt sticker jag inte under stol med att jag röstar rött. Min åsikt är att Vänsterpartiet idag är det parti som för den politik som är bäst förenlig med de grundläggande värderingar som min kristna tro format i mig. Det handlar kortfattat om idealet och målet att forma ett samhälle där alla människor värderas lika och erbjuds jämlika förutsättningar oavsett vad de har för bakgrund. Ett samhälle där aktiv omsorg om naturen prioriteras högt och där de resurser vår jord erbjuder oss delas ut efter behov och inte baserat på makt.

 

Den som är intresserad av att veta mer om mitt politiska ställningstagande får gärna fråga mig personligen. Jag svarar gärna! Men – jag upprepar – min poäng med denna text är inte att propagera för ett specifikt parti. Jag menar att jag inte tilldelats rätten att bestämma vad som är ”rätt” att rösta på som kristen.

Min poäng är att uppmuntra dig (och påminna mig själv) om vikten av att låta din personliga tro och relation med Gud ta en sådan plats i ditt liv att du inte kan undgå att reflektera över hur världen ser ut, hur du vill att världen ska se ut och därigenom bilda dig en politisk åsikt. Vi har alla olika bakgrund, olika perspektiv och jag tror inte att det är meningen att vi ska tycka lika om allt. Samtal och diskussioner ger forum för kreativitet, relationsbyggande och utveckling.

 

I Ryssland finns inte dessa forum för åsiktsutbyte. I Irak tystas kurder genom systematiskt våld på grund av sin etniska bakgrund. I Syrien förtrycks kristna brutalt genom en förföljelse som få vågar tala om. I Sydsudan svälter otaliga barn ihjäl innan de ens lärt sig prata. I Vännäs sitter människor som nekas fullvärdigt medborgarskap - och därmed förlorar sin rösträtt - i varje land de kommer till, inklusive sitt hemland.

Omvärlden är utom min kontroll. Omvärlden är utom din kontroll. Men omvärlden är inte utom vår påverkan. Vi är Guds händer och fötter här på jorden.

 

Kanske handlar Uppenbarelsebokens beskrivning av världens undergång inte om den fysiska jordens upplösande och en tillkomst av ett nytt jordklot. Kanske handlar det snarare om det världsliga rikets upplösande och tillkomsten av ett rike där Gud och hans fullkomliga kärlek regerar. Kanske är det inte långt bort i framtiden som detta ska ske. Kanske är det här och nu.

Jag vet inte… men jag vet att Gud har gett dig och mig en uppgift. Han har gett dig och mig en röst. Han har gett oss en möjlighet att använda vår röst, att ta oss an vår uppgift, och aktivt rösta för att bygga en värld av kärlek; medmänsklighet, solidaritet, omsorg om skapelsen och allas rätt att göra sin röst hörd.
Medan många andra människors röster tystas ned världen över – låt oss sträcka på oss, ta vår plats i Sveriges politik och agera utifrån våra grundläggande värderingar i valet i september. Låt oss - du och jag och hela Kristi kropp i Sverige - fylla valurnorna med våra röster, i hopp om att de ska hjälpa till att forma Guds rike på jorden. Gud ger oss chansen. Tar vi den?"

Följ hjärtats röst på söndag!
Maja